myror i brallan

Bloggpaus

2008-12-03T09:43:00.003+01:00

Jag vet inte om det är den annalkande julen, alla dagisbaciller, att jag börjar förbereda mig mentalt för att börja jobba igen eller alla andra projekt jag håller på med men hur som helst mäktar jag inte riktigt med att skriva här så ofta och så engagerat som jag skulle vilja. Jag tar därför en bloggpaus på än så länge obestämd tid.

Vilken helg...

2008-11-17T13:45:00.005+01:00

*Puh*, hemma igen efter en konferensweekend på Island. Vi åkte vid lunchtid på torsdagen och väl framme på Island styrde vi kosan direkt till Blå Lagunen. Efter en kort konferenssession var det dags för bad följt av middag. Lite senare på kvällen blir jag magsjuk (nej, jag hade inte druckit för mycket) och låg däckad hela natten. Dagen efter spenderades ensam på hotellrummet i självinrättad karantän för att inte smitta ner mina kollegor, vilket dels var rent ut sagt skittråkigt i sig plus att det gjorde att jag missade konferensens aktivitetsdag då mina arbetskamrater brassade omkring mellan sevärdheterna i stooora jeepar och gjorde diverse teambuildingaktiviteter. Jag kunde i alla fall vara med på lördagen och tidigt söndag morgon (05, efter att ha sovit 2,5 h eftersom vi hade stor fest på lördagkvällen...) bar det av hemåt igen.

Resten av familjen hade spenderat helgen hos farmor och farfar och även de (yngsta dottern och mannen) hade åkt på magsjuka, så istället för att ta igen förlorad sömn på söndageftermiddagen var det bara att ta hand om barnen så att mannen skulle få ta igen sig lite, för han blev sjuk natten till söndagen och var därför i betydligt sämre skick än mig.

Även om resan inte riktigt blev som jag tänkt mig måste jag säga att det var helt fantastiskt vid blå lagunen. Vi badade efter att det blivit mörkt och det var underbart att simma omkring i det turkosa vattnet och se ångorna stiga upp mot den svarta himlen.

Packningsproblem!

2008-11-10T21:09:00.003+01:00

Aaaargh! Jag sliter mitt hår här när jag försöker packa till den nära förestående resan till Island med jobbet. Under fyra dagar ska det hinnas med både konferens, fysisk friluftsaktivitet, bad, galamiddag, sightseeing och nattklubb. Hur får man plats med allt det i en stackars kabinväska? Hur rationaliserar jag?

Hm, jag tar stövletterna på den fysiska friluftsaktiviteterna. Eller är det bättre att ta vandrarkängorna på galamiddagen?

Mission accomplished

2008-11-06T13:14:00.001+01:00

Powernap efter lunch: check!

Under tiden torkade även kamerabatteriet, som nu fungerar igen. I och för sig fortfarande lika dåligt som innan, men man kan i alla fall ta några bilder mellan laddningarna.

Ett obevakat ögonblick

2008-11-06T11:41:00.001+01:00

Jaha, så var det dags igen. Jag som njöt av att lillan för en stund verkade ha hittat något som höll henne sysselsatt och nöjd. Efter ett tag började varingsklockan ringa i bakhuvudet - det är nog bäst att kolla vad hon pysslar med.

Visserligen var batteriet till digitalkameran ganska dåligt men att hon lyckades pilla ur det ur laddaren för att sedan suga på det var visst spiken i kistan, för nu verkar det inte funka alls.

Dagens

2008-11-06T09:29:00.003+01:00

Dagens mående: Grusiga ögon och riktigt riktigt trött eftersom lillan sover jättedåligt på nätterna just nu
Dagens borde: Storröja i huset för det är prylar överallt
Dagens frisyr: Vanlig hederlig hästsvans
Dagens klädsel: Svarta stuprörsjeans, grå långärmad t-shirt
Dagens planer: Få till en lagom mix av röja och vila
Dagens vill ha: En powernap efter lunch
Dagens längtan: En långhelg tillsammans hela familjen, just nu springer vi om varandra
Dagens fundering: Ska det vara såhär stressigt att vara mammaledig? Vad hände med slappa framför TV:n eller med ett glassigt magasin?
Dagens beroende: Kaffe
Dagens tråkigaste: Alla utsorterade urväxta kläder som jag borde ställa upp på vinden

Sådärja

2008-11-03T23:17:00.002+01:00

Kände mig nödgad att fixa en bildheader istället. Det är vyn ut över skärgården från stranden på vårt lantställe. Kanske lite somrig, men den får vara tills vidare! Nu väntar sängen, godnatt!

Skärpning

2008-11-03T23:02:00.004+01:00

Usch vad dålig jag är på att slänga med lite skojfriska och/eller upplättande bilder i den här bloggen. Det måste verkligen vara trist att läsa. Jag lovar, nästa gång jag tappar något konstigt i toaletten ska jag fota innan jag plockar upp det.

Eller kanske inte.

Plums

2008-11-03T22:58:00.002+01:00

Note to self: Sätt inte öppna hyllplan ovanför toalettstolen nästa gång jag planerar inredningen i ett badrum.

Note to self och resten av familjen: ... fäll alltid ned toalocket efter avslutat bruk.

Exempel på saker som fallit från hyllorna i vårt minimalistiskt designade badrumsskåp med delvis öppna hyllor för att landa i toalettstolen är:

En tub Aloe Vera-gel
Franstång
Lillans napp
Nässpray

Liten på bättringsvägen

2008-11-03T22:42:00.002+01:00

Nu är lillan äntligen på bättringsvägen. I slutet av förra veckan blev det ännu en tur till barnakuten för att utesluta lung- och/eller öroninflammation eftersom hennes feber började stiga igen men de kunde, efter väldigt noggranna undersökningar och lite mer adrenalininhalation, konstatera att hon inte hade någon bakteriell infektion men troligtvis fått en ny virusinfektion istället. I lördags började det vända och nu är hon i princip frisk förutom lite kvarvarande hosta (fortfarande!) och kruppanfall på nätterna, vilket känns som "a walk in the park" jämfört med hur det varit. Nu hoppas jag bara att hon får förbli frisk ett tag framöver.

Liten sjukling

2008-10-29T13:28:00.003+01:00

Som om det inte varit nog hektiskt blev lillan sjuk i förra veckan. En vanlig förkylning men den inleddes med krupphosta. Hostan i sig var aldrig så farlig, men när hon hostat i fyra-fem dagar började hon ju bli öm i kroppen och förmodligen i svalget (man vet ju själv hur det är när man hostat länge) så till slut ville hon varken äta eller dricka, vilket resulterade i en helkväll på barnakuten för mig och lillan. Under de dryga fem timmar vi var där fick hon alvedon, inhalera adrenalin, inhalera koksalt, mer alvedon, inhalera adrenalin igen och till sist fick hon även cortison i flytande form, sedan kunde vi få henne att gå med på att dricka välling. Det krävdes en hel del smärtlindring för att ta udden av hennes onda och adrenalinet (vidgande) och koksaltet (lösa upp slemmet) hjälpte mot hostan. Cortisonet skulle dessutom bryta den onda cirkeln av hosta och irritation i svalget (hostan leder till en irritation som i sin tur kliar och gör att hon hostar). Nu är det 1½ dygn sedan vi var inne och vi märker fortfarande att hon är lite matt och slö men hon äter i alla fall litegrann nu. Det tar väl ett tag att hämta sig efteråt, och hon verkar fortfarande vara förkyld, men det känns som att det är på väg åt rätt håll nu.

Sååå typiskt!

2008-10-28T21:28:00.002+01:00

Hur ofta tar ni backuper på sånt ni har "lokalt" på datorn? Nä precis, inte så ofta. För en timme sedan dog min bärbara dator. Eller min och min, det är ju jobbets, men jag använder den även nu när jag är föräldraledig. Och när jag säger dog menar jag verkligen dog, den är helt omöjligt att starta, trots att det är en relativt ny och snabb liten sak. Ja ja. Jag hade egentligen ingenting viktigt på den som kommer att gå förlorat, allt viktigt finns på jobbets nätverk, men jag har sparat lite bilder och sånt till mina bloggar som jag ännu inte lagt upp. Och inte lagt över på USB:t, givetvis. Morr...

Under jorden?

2008-10-21T21:24:00.003+02:00

Den här bloggen har fått stå tillbaka lite ett tag till förmån för min andra blogg, som just nu tar lite mer tid. Förra veckan genomfördes VeckoRevyns bloggala där jag till min stora förvåning vann i kategorin bästa sminkblogg, något jag faktiskt inte väntat mig med tanke på att konkurrenterna är väldigt väletablerade sminkbloggar. Det var en förvånad men väldigt glad bloggerska som fick ta emot priset; ett halsband designat av Efwa Attling samt en massa smink från Maybelline - härligt!

Vego baby, vego!

2008-10-07T11:23:00.002+02:00

Av någon anledning verkar de som bestämmer barnmatssortimentet på "vår" stormarknad tycka att bebisar vid åtta månader ska bli vegetarianer. Grönsakslasagne, Tagilatelle med grönsaker, Spaghetti med tomat & mozzarella, - vegorätter så långt ögat når men väldigt få rätter med kött, fisk eller fågel i. Strange.

Curla sig själv?

2008-10-06T22:39:00.005+02:00

Jag är trött på stressiga morgnar så nu har jag förberett mig: frukostporslinet står framdukat och perkolatorn är laddad att brygga starkt morgonkaffe, det är bara att plugga i kontakten. Ser fram emot en harmonisk och trevlig morgonstund!

Nu - godnatt!

Tur i oturen

2008-10-06T20:41:00.003+02:00

Precis när jag skulle åka och hämta stora tjejen på dagis idag upptäckte jag att jag tappat plånboken, ve och fasa! Jag var och mathandlade på förmiddagen så jag kunde backtracka till tillfället jag senast hade den, d v s vid kassan. Den fanns inte i bilen, i väskan, i någon av matkassarna, eller hemma, så det var inte så svårt att klura ut att den förmodligen försvunnit någonstans mellan kassan och bilen. För att inte missa hämt-tiden på dagis fick jag kasta mig iväg och på vägen ringa och spärrade mina två bankkort. Innan jag ringde för att spärra mitt körkort tänkte jag att jag skulle chansa och ringa till butiken där jag handlat tidigare och till min stora glädje hade någon vänlig själ hittat och lämnat in plånboken!

Så mycket att göra, så lite tid

2008-10-02T19:56:00.005+02:00

Jag tror att jag lider av lite höststress kombinerat med snart är mammaledigheten slut-stress! Det känns som att dagarna rinner mellan mina fingrar och jag hinner ingenting vettigt, samtidigt som jag ibland önskar att jag inte hade så mycket grejor inplanerade på dagarna under veckorna. Dessutom har vi just bestämt oss för att ta tag i ett typiskt höstprojekt; att renovera två av våra rum (de enda vi inte gjort något åt sedan vi flyttade in för snart tre år sedan). I kölvattnet av det beslutet kommer en massa saker som måste göras i form av att stuva om möblemanget, gå igenom garderober och byråer och självklart att planera de nya rummen. Rummet som är gästrum idag ska tjejerna dela på och rummet som stora tjejen har idag ska bli gästrum med lekrumspotential.

Sen händer det en massa annat också; jag har just slutat amma, vi har flyttat ut lilltjejen ur sovrummet och in i stora tjejens rum för att testa hur det funkar att ha dem sovandes i samma rum, lillan har börjat krypa vilket ger upphov till en helt ny typ av syskonkonflikt, vi har sålt vagnar, dammsugare, ståbrädor, etc på Blocket till den grad att det känns som att vi startat diversebutik här hemma med dygnetruntöppet. Ja, sen har min andra blogg blivit nominerad till bästa skönhetsblogg i Veckorevyn Blog Awards 2008, vilket också gett mig lite att fundera över.

Det är kanske dags att locka fram projektledaren i mig för att försöka styra upp vår tillvaro, men på ett sätt skulle jag gärna strunta i det och istället grotta ner mig i lattemammaträsket (rent symboliskt, jag dricker inte latte) och bara blunda för allt som borde göras och planeras.

För att komma en bit på väg gör jag en liten lista över vad jag (vi) borde:

Välja färg till väggarna i rummen som ska renoveras (väntar samtal från våra hantverkare som snart står i startgroparna).
Gå igenom en massa bråte som jag sorterat ut ur våra byråer och ta beslut om vad som ska sparas, stuvas undan på vinden respektive kastas. Här snackar vi en salig blandning av dukar som aldrig används, en herrans massa sladdar, småtavlor och old stuff som svensk-franska ordböcker från gymnasietiden och foton från greklandsresan jag gjorde med min f.d. för 12 år sedan för att nämna några exempel.
Fixa en massa smått, t ex laga en spotlight som pajat (nä, inte bara byta lampan alltså), sätta upp trappgrindar nu när lilltjejen kryper, smörja en garderobsdörr som gnisslar så att hela huset skakar, olja våra ekskivor samt köksbordet.
Bestämma kläder, hår och makeup till blog awards-galan.
Klippa ner överblommade och vissna växter i trädgården.
Kitta och måla fönstren.
Köpa pressenning till utemöblerna så att de kan få skydd den här vintern (de har redan stått ute två vintrar och ser ut därefter, men bättre sent än aldrig tänker jag ändå!?).

Usch vad trist det låter alltihopa. Hur göra för att motivera sig att börja nånstans?

Stiltje

2008-10-01T14:09:00.001+02:00

Oj, här står det still. Det är inte för att det står still i övrigt i mitt liv, utan precis tvärtom. Jag är snart tillbaks!

En särdeles dålig dag

2008-09-24T13:04:00.006+02:00

Dagen började dåligt och sedan har det bara gått utför. Grunden lades under natten som jag spenderade på soffan i vardagsrummet på grund av att bebisen har fått öroninflammation igen och behövde sova i princip sittandes - vagnen fick bli lösningen. Detta funkade halva natten, sedan blev hon arg för att hon inte kunde sova på mage så efter att ha fyllt på alvedon, näsdroppar och välling samt tömt lilla näsan på snor fick vi sova vidare en våning upp istället, då med lillan mellan oss för att kunna plugga in nappen eftersom nästäppan gör att hon tappar den hela tiden.

Ringde vårdcentralen på morgonen och fick en läkartid strax före elva. Behövde handla några saker på vägen och stod tålmodigt och väntade på en ledig parkeringsplats eftersom det var fullt överallt. Till slut var det en bil som åkte och lagom när jag hinner runt (jag var ensam spekulant på platsen) kommer en gubbe åkandes på vägen som går förbi själva parkeringen, får syn på platsen och svänger in mot enkelriktat och snyter således platsen mitt framför näsan på mig. Jag stod kvar med blinkersen på, precis som jag gjort innan han snodde min plats och övervägde om jag skulle gå ut och skälla ut honom eller skita i det, men innan jag hunnit bestämma mig backar han ut igen och åker. Om det berodde på att han sett mig i backspegeln och såg hur arg jag var eller om han kom på bättre tankar vet jag inte, men jag fick min plats i alla fall...

Jag brukar inte vara en tidsoptimist men den här gången blev det lite stressigt när jag sedan skulle vidare till vårdcentralen för läkarbesöket. Till råga på allt blev lillan hysteriskt ledsen och jag var tvungen att stanna bilen och gå runt och försöka trösta henne. Fick in nappen och hon slumrade till, och jag stressar iväg igen. Ut på vägen, runt en krök, nästan framme nu, tankarna snurrar: fem minuter kvar till vår läkartid, måste hitta en p-plats, parkera, väcka och packa ur lilltjejen...

I periferin noterar jag en polis med gul väst. Vänta nu, han vinkar åt mig!? J***ar! 30-sträckan förbi skolan! Ja, ni kan ju räkna ut resten. Jag skämdes så in i bänken när jag insåg att jag kört för fort där, jag brukar faktiskt vara duktig på att hålla rätt hastighet vid 30, 50 och 70 även om jag ibland kör lite svensson-fort om det är 90 och 110. Extremt klantigt men jag får ju såklart skylla mig själv. Det är första gången jag blivit stoppad i en fartkontroll och det var oerhört pinsamt; det stämmer inte alls överens med min bild av mig själv, så jag vet en som kommer köra extra nitiskt framöver.

För sakens skull ska jag också säga att jag tycker att det är bra att de står där de stod, det är som sagt på en 30-sträcka förbi en av skolorna i vårt bostadsområde och självklart ska man hålla hastigheten där, det finns ingen ursäkt för att köra för fort men omständigheter som gör att man ibland är i andra tankar.

Nu pustar jag ut i soffan, bebisen har fått sin första penicillindos och sover för tillfället. Jag ska ta en kopp kaffe och hoppas innerligt att resten av dagen inte fortsätter i samma stil.

Utmaning

2008-09-21T21:16:00.004+02:00

Jag har blivit utmanad av Mia!

Reglerna lyder:

Svara på alla frågor
Välj ut 4 personer som du vill ska svara och utmana dem i deras bloggar, be dem läsa din.
Låt personen som utmanade dig veta när du svarat på utmaningen!

Vilken mat äter du ofta?

Sushi om jag äter ute, hemma blir det ofta lasagne.

När du är på kalas, är du den person som sitter eller du hjälper till att duka av?

Oj, det beror på vart jag är (sant!), hur många andra som är där, om någon annan rycker in samt min egen dagsform, ibland behöver man bara sitta och såsa!

Var sitter du helst när du bloggar?

Trevligast att sitta i soffan med laptopen i knät men det blir av någon underlig anledning ofta i köket.

Köper du ofta Triss?

Nej aldrig, men min man envisas med att köpa och be mig skapa.

Vilket land eller stad har varit din bästa semester?

Jämnt skägg mellan Kroatien dit jag och min man bilade för fem år sedan och Rom dit vi åkte på bröllopsresa förra året.

Vilken TV-kanal tittar du på mest?

Det låter kanske som en lögn, men jag tittar inte på TV. Det händer enbart om jag sitter med dottern när hon tittar på Bolibompa, i övrigt tittar jag kanske en gång varannan vecka...

Jag utmanar übertrebarnsmamman Igelkotten, nyflyttade mammalediga Catharina, en förvirrad tvåbarnsmamma som redan har en massa utmaningar av annan art och till sist stilsäkra Charlotta!

... och två vagnar sålda

2008-09-20T13:57:00.002+02:00

Oj, det gick mycket snabbare än jag trodde! Nu har vi blivit av med en sittvagn och en kombivagn, det tog bara några dagar. Känns kul att de kommer till användning hos någon annan istället tycker jag!

Höst i köket

2008-09-20T13:30:00.002+02:00

Lite höstpyssel tillverkat av lönnblad och rönnbär som jag och tjejen plockade på väg hem från dagis häromdagen:

En till vagn att inrymma

2008-09-16T20:43:00.005+02:00

Hoppsan! Från idé till handling gick det fort och snabbare än vi trott har vi blivit med ny vagn! Därmed har vi utökat vagnparken från tre till fyra vagnar, men förhoppningsvis kan vi också sälja två av dem på Blocket som denna enda vagn nu kan ersätta...

Det nya vrålåket är en Teutonia Fun fast utan ligginsats för små nyfödingar eftersom vår lilla tjej börjar bli stor och gärna vill sitta. Hur som helst längtar jag till imorgon då jag får promenera med den här betydligt smidigare vagnen istället för vår "pansarvagn".

Att sluta amma

2008-09-16T19:59:00.003+02:00

Här har vi provat och tränat för att få bebisen att ta välling så att hon ska sova längre på natten och att inte jag ska vara helt oumbärlig vid nattningen. Vi började när hon var ungefär sex månader men hon har inte velat ta vällingen, oavsett vällingsort, flaska eller napp/pip. Men nu, efter 1½ månads träget trugande har hon plötsligt bestämt sig för att välling är mumma. Och under den här tiden har vi ju börjat gå över till mer och mer riktig mat och riktiga mellanmål. Så nu när hon tar välling inser jag att jag knappt inte ammar någonting längre, och det känns jättekonstigt! Inte konstigt egentligen, men det kom bara så plötsligt! Egentligen tycker jag att det är ganska lagom att sluta amma nu (kanske egoistiskt, men då vet jag att jag utan problem kan följa med på en konferensresa med jobbet om drygt en månad...) men jag blir lite överrumplad att det går så fort nu! Jag gissar att om jag inte medvetet försöker amma istället för att t ex ge mellanmål kommer jag att ha slutat amma inom en vecka. Hum.

Höst på landet

2008-09-14T20:14:00.009+02:00

I helgen har vi varit på landet och njutit av hösten!

Det fanns fortfarande några blåbär kvar i skogen:

Hur mycket lingon som helst!

Och mycket svamp också. Röd flugsvamp är så höstig och fin!

Vi gick ner till "vår" badplats för att känna på vattnet och givetvis kunde inte treåringen låta bli att "råka" kliva ner i vattnet upp till knäna. Jag fick hälla ut vattnet ur gummistvlarna och hon var väldigt nöjd när hon vill åka på pappas axlar hela vägen tillbaka till stugan eftersom hon inte kunde ha sina blöta skor och stövlar på sig.

Byta batteri?

2008-09-11T22:01:00.002+02:00

Urk, jag är tröttare än tröttast. Två veckor med rejäl förkylning själv, sjuk bebis som har svårt att både sova och äta och till sist en treåring som drömmer mardrömmar på nätterna och pratar om att drömma mardrömmar på dagtid har slutligen lyckats ta musten ur mig helt. Jag önskar att det gick att bara stoppa in ett nytt litet batteri, sådärja, nu fungerar mamma igen! Nä, jag måste nog bara sova och ta det lugnt ett tag så kommer jag säkert att repa mig, men just nu känns det ruggigt motigt!

Hoppsan

2008-09-08T18:26:00.004+02:00

Note to self: alla bebisgrejor som är tänkta att suga eller bitas på kan inte nödvändigtvis kokas.

Istället för parterapi

2008-09-07T19:31:00.004+02:00

Bilterapi, har ni det? Det har vi, när vi åker lite längre med bil och barnen somnat i baksätet, som till exempel idag när vi åkte hem från släktingar som vi besökt över helgen. Det är inte så ofta vi får chans att prata ostört hemma och ofta kretsar konversationerna då kring praktiska saker som vad vi ska äta till middag under veckan, att lillan behöver en overall till vintern, att storasyster måste ha med sig matsäck imorgon, och just ja, hon har växt ur gummistövlarna - vi måste fixa nya! Det är inte så att vi aktivt tagit ett beslut att det ska vara så, men i bilen pratar vi nästan alltid om livet, våra framtidsplaner, vår relation och hur vi vill vara som föräldrar. Det är under våra bilfärder som vi löser upp knutar som ligger och gnager och kan prata om oss och vår relation utan att någon av oss är arg, frustrerad eller irriterad över något. Det är inte så lätt att få den tiden som småbarnsförälder annars, man fastnar så lätt i allt det praktiska.

Följ Myror i brallan på bloggkoll.com

2008-09-06T16:00:00.002+02:00

Du har kanske hittat till bloggkoll redan? Jag tycker att det är ett bra verktyg för att hålla ordning på bloggar jag följer, och självklart finns Myror i brallan där.

Följ min blogg med bloggkoll

Ensamfika

2008-09-02T16:28:00.005+02:00

Efter läkarbesöket med lillan idag gjorde jag något som är väldigt olikt mig - jag gick och satte mig och tog en fika själv. Fikar aldrig själv, är jättefånig men det känns konstigt och så är jag rädd att folk ska tro att jag inte har några kompisar. Knäppt va?

Hur som helst, det var på vårt lokala konditori och jag blev glatt överraskad då jag fick en gigantisk sockerbulle fylld med kardemummasmör och en kopp kaffe för endast 27 kronor. När jag betalat mitt fika och var på väg mot mitt bord ser jag att de även har potatisbakelser i disken. För någon månad sedan hade detta passerat mig helt obemärkt förbi, men faktumet att jag läst ett inlägg hos Igelkotten där hon hyllar denna tingest för en tid sedan var tydligen tillräckligt för att jag skulle haja till. Nu hade jag ju redan köpt en gigantisk bulle och kunde inte gärna klämma en bakelse också, men jag ska definitivt gå dit en annan dag och fika för att få testa detta hyllade bakverk som jag aldrig tidigare smakat.

Där ser man...

2008-09-02T16:19:00.002+02:00

Man åker dit med hosta och kommer hem med öroninflammation! ...det var tur att jag ringde vårdcentralen imorse med andra ord. Nu har jag fyllt på förråden med alvedon, näsdroppar och även en flaska Kåvepenin. Efter att ha gjort ett försök att ge första dosen inser jag att det inte kommer att bli helt lätt att truga i bebisen medicinen. Kan de inte göra penicillin som stolpiller till de små!?

Trött!

2008-09-02T10:58:00.003+02:00

Med en sjuk bebis blev det sannerligen inte mycket sömn inatt för någon i familjen! Hon har snorat, hostat och legat och skruvat sig som en propeller i sängen hela natten. Eftersom hon varit för täppt (trots avsvällande nässpray) för att hålla kvar nappen i munnen var vi tvungna att ha henne i vår säng för att slippa springa i skytteltrafik till hennes säng för att stoppa in nappen. Vid halv fyra somnade hon i alla fall till ordentligt, för att bli väckt av storasyster som vaknade av en mardröm halv sju. Idag blir det besök hos husläkaren för att se om lillan behöver någon hostmedicin.

Aj!

2008-09-01T11:54:00.003+02:00

Var uppe på vinden för att hämta ner höstjackorna och slog i huvudet i en av bjälkarna så det sjöng i hela huset. Resultatet blev en stor bula i huvudet med ett skrubbsår på, aj!

Rundgång

2008-09-01T10:45:00.004+02:00

Då var det dags igen, ett par veckor efter att treåringen börjat på dagis är förkylningarna här som ett brev på posten. Virusen verkar ha kommit i självsvängning i vår familj och går just nu runt runt. Precis när treåringen börjar bli av med sin börjar lillan att snora och hosta. Om man bara kunde få storasyster att sluta att pussa lillasyster på munnen stup i kvarten tror jag att smittans huvudled effektivt skulle stängas av (speciellt eftersom bebisar öppnar munnen och räcker ut tungan när någonting, vad som helst, kommer nära).

Tji fick man!

2008-08-28T21:16:00.003+02:00

Senast för några dagar sedan berättade jag nöjt att vår sjumånaders bebis inte ens behöver ha haklapp när hon äter eftersom hon helt enkelt inte kladdar med mat. Jag glömde för en kort stund att inget varar för evigt.

Såhär ser puré på kalkon, potatis och majs ut om man smetar ut det över barn och bord:

Pust!

2008-08-28T21:05:00.003+02:00

Ett elakt förkylningsvirus har flyttat in i mina bihålor. Jag nyser mest hela tiden och säger "b" istället för "m", hur mycket jag än anstränger mig. Givetvis är mannen borta just ikväll och jag har varit själv med tjejerna. Eftermiddagen har kantats av diverse trotsutbrott men vi fick till sist en mysig avslutning på kvällen i form av "tjejkväll" med popcorn och bolibompa. Eftersom stora tjejen är så pappig måste man ju få passa på att plocka lite poäng när pappa är borta, eller hur!?

Just nu slits jag mellan två val. Jag skulle helst vilja göra en kopp te och ta laptopen i knät i soffan och bara slösurfa. Fast jag borde betala räkningar, vika tvätt och plocka undan så att vår städhjälp kan göra sitt jobb imorgon... Usch, alla dessa val!

Växtvärk

2008-08-26T20:48:00.001+02:00

Vår stora tjej växer verkligen så det knakar och nu kommer visst växtvärken som ett brev på posten. Inatt vaknade hon flera gånger och var alldeles otröstlig och hade ont i benen, så här ska nu googlas för att se vad man kan göra åt sånt! Hoppas att det inte kommer varje natt nu utan att det bara kommer nån gång då och då, stackars liten (och stackars föräldrar som aldrig får sova en hel natt i sträck...).

Hell hour i kvadrat

2008-08-21T21:39:00.004+02:00

Alla som har barn vet förmodligen att hell hour syftar på den sista timmen på eftermiddagen efter dagishämtning innan middagen är klar, i vår familj infaller den ungefär 16.30-17.30 för att ha middagen överstökad kl 18 när Bolibompa börjar.

Med ett dagisbarn har jag helt klart upplevt fenomenet. Med ett dagisbarn och en ammande bebis blev det lite trixigare, men fortfarande hanterbart genom förebyggande amning och olika former av blodsockerhöjande förrätter till dagisbarnet i form av morotsstavar, gurkstavar och tomatklyftor och/eller delaktighet i själva matlagningsaktiviteten. Men nu, när bebis också ska äta mat, men burkmat och inte samma mat som oss, är det betydligt knepigare! För bebis vill ha mat 16.50, absolut senast 17.00. Vanligast just nu är att jag står och lagar mat samtidigt som jag matar bebisen (som alltså får sitter i barnstolen vid spisen), dukar bordet och försöker hålla en hungrig och gnällig treåring i schack med diverse grönsaksmutor. Att kombinera dessa aktiviteter ställer lite krav på simultankapaciteten, speciellt eftersom hungrig bebis kräver matning i ett rasande tempo utan avbrott.

Blödig

2008-08-21T13:33:00.002+02:00

Usch vad jag har blivit blödig och känslig sedan jag fått barn. Läste i tidningen idag om en valunge som tappat bort sin mamma och nu försöker dia segelbåtar. Den lille blir allt mer hungrig och uttröttad och de har försökt få den "adopterad" av en annan flock men utan att lyckas. Sånt här får mig att gråta, stackars stora lilla valen!

Vill ha...

2008-08-17T23:47:00.004+02:00

Jag håller på och läser Jesper Juuls bok Ditt kompetenta barn. Eller håller på och läser kanske är fel sätt att uttrycka sig på, den ligger på sängbordet sedan 1½ år tillbaka och i perioder läser jag väl valda avsnitt utifrån vad vi är i för situation. Hur som helst skriver han bra och har en, vad jag tycker, vettig inställning till barn, "uppfostran", trots, etc.

Måste nog ta och köpa lite fler böcker av honom tror jag, det finns några att välja på!

En annan bok jag vill ha är Trotsboken av Malin Alfvén och Kristina Hofsten.

Begagnat

2008-08-17T23:26:00.004+02:00

*Puh*

Nu har mina 42 Tradera-auktioner precis avslutats - en salig blandning av barnkläder och makeup. Vi har ju i och för sig sagt att vi vill ha ett tredje barn någon gång, men det kändes ändå som att vi hade en hel del bebiskläder som vi vet att vi av en eller annan orsak inte kommer att använda igen. För ett tag sedan gjorde jag en megarensning bland all makeup, massvis med produkter som är helt oanvända! Jag är ju en sminknörd och har en tendens att samla på mig grejor, men nu har jag i alla fall gjort mig av med sådant som jag vet att jag inte kommer att använda själv.

Lite feng shui (har du läst boken? Man får väl ta det för vad det är, men en del sunt förnuft finns där!), inte spara på sådant man inte använder. Känns skönt att bli av med allt, nu återstår bara att för varje försändelse räkna ut hur många frimärken som kommer att behövas, skicka iväg 42 vinnarmail, följa upp att betalningarna kommer in och till sist packa och posta allt. Man kan ju undra om det egentligen är värt besväret, men det känns bra i själen att veta att någon annan kan ha nytta av det istället för att bara kasta saker.

Drömmen om ostörd nattsömn

2008-08-16T19:15:00.004+02:00

Just som jag börjat ge upp hoppet om att få vår bebis att dricka välling (Guds gåva till småbarnsföräldrar!) har vi, för andra kvällen i rad, fått henne att dricka 50 ml. Än finns det hopp med andra ord!

Vi har hunnit beta av några olika vällingsorter på vägen och jag har svurit både en och annan gång över att vällingtillverkarna inte gör småförpackningar, kanske 5 portioner, av 6-månadersvällingen, så att man inte behöver köpa ett stort paket innan man vet om det faller bebisen i smaken. Det vore väl nåt?

Lång framförhållning

2008-08-16T12:22:00.003+02:00

Knappt har badkläderna torkat innan det är dags att ta beslut om vinterns ytterkläder till barnen. Men hösten då, är det redan för sent, borde jag tänkt på den i vintras eller?

Jag hoppas att hysterin kring barnvinterkläder i augusti är en trend som kommer att avta. I och för sig är det kanske den som när utbudet av nästintill oanvända ytterkläder eftersom det är något av en gissningslek att i augusti förutse vilken storlek som kommer att passa i januari.

Klagomuren - hur gick det?

2008-08-15T20:08:00.004+02:00

Arg. Tjejen jag pratade med hävdade i sten att det inte var en godkänd reklamation på grund av att "man borde förstå att man inte kan ha dynorna i förvaringen utomhus, i alla fall inte flera dagar". Eh? Den såldes på utemöbelutställningen och under benämningen dynförvaring. Trodde de att folk vill köpa en beigevitrandig låda i högblank mjukplast att ha i vardagsrummet?

Jag försökte diskutera med henne om att de borde skriva att den inte är avsedd för utomhusförvaring om så är fallet, men till slut blev jag så förbannad så jag bara vände och gick.

Ett obevakat ögonblick

2008-08-14T21:18:00.005+02:00

Treåringen passade på att utforska Viva la Divas produktsortiment när jag skulle köpa nya trosor på Lindex.

Klagomuren

2008-08-14T20:47:00.004+02:00

Usch, imorgon ska jag till IKEA och klaga. I början av sommaren köpte vi ett plastigt sånt där "fordal" att ha dynorna till utemöblerna i. Inget i hårdplast, utan en mjuk variant, i väntan på att vi skulle bestämma oss för om och hur vi ska bygga en permanent lösning i form av kombinerad dynförvaring och sittbänk längs en vägg. Hur som helst, vi stoppade i dynorna i den här plasthistorien och åkte till landet en vecka. Fem kuddar som jag sytt själv (i tyg med röd botten och vitt mönster) samt beige sittdynor till soffan som hör till sittgruppen, två sittdynor och två nackkuddar. När vi kom hem och jag öppnade locket rann det av kondens innuti den. När jag packade upp alla kuddar och dynor ser jag att de beige dynorna har blivit neonrosaflammiga av det röda tyget på kuddarna, och det vita i kuddtyget har också blivit missfärgat. Gissa om jag blev besviken!? Visserligen har den stått utomhus och visserligen har det regnat rejält, men den har stått på en skyddad plats under tak så den har absolut inte stått i direkt hällregn.

Hur som helst har hela sommaren runnit iväg och vi har mest bara varit på landet, när vi väl varit hemma har andra saker stått högre upp på prioriteringslistan så jag har helt enkelt inte kommit iväg till IKEA. Men imorgon är det alltså dags. Kuddar, dynor, ja, alltihopa får följa med. Jag vet egentligen inte vad jag förväntar mig för resultat, men jag är jättebesviken över att den produkt jag köpte för att skydda våra kuddar och dynor istället har förstört dem, det hade jag verkligen kunnat vara utan.

Inför treårskontrollen

2008-08-10T17:27:00.005+02:00

Med en unge som pratar oavbrutet från morgon till kväll (och även i sömnen) ter sig frågan "Talar ditt barn i treordsmeningar? Ge exempel." i formuläret vi ska fylla i till treårskontrollen lite ointressant, speciellt som jag mest funderar på hur jag ska få stopp på pladdret emellanåt.

Allt på en gång!

2008-08-10T17:21:00.007+02:00

Alla familjemedlemmar: rejält förkylda. Dessutom:

Bebis: tandsprickning, givetvis två tänder som ska fram på en gång (de två första). Resulterar i konstant oljud från den lilla som knorrar, gnyr, ylar och gnölar.
Storasyster: uttråkad efter sex veckors bortavaro från dagis.
Pappa: just diagnostiserad med borrelia efter fästingbett. Dessutom nackspärr och typ ryggskott.
Mamma: i desperat behov av egentid, i övrigt frisk.

Äntligtn är det snart måndag tänkte jag då, dags för dagis igen, men icke! Vårt dagis har stängt för planeringsdagar måndag - tisdag. Häpp!

Slut med sovmorgnarna

2008-08-09T09:07:00.002+02:00

Vår treåring är en morgonpigg unge som brukar vakna runt sex. Nu under sommaren har hon mirakulöst nog börjat sova till åtta - nio på morgnarna, men nu börjar vi märka att hon är på väg tillbaka till sin vanliga rytm igen och idag ville hon gå upp vid halv sju. Med en bebis som precis håller på att få sina första tänder och är lite gnällig har vi haft en allt annat än ostörd nattsömn, så det var inte så att vi slogs om att få gå upp imorse.

Höststress

2008-08-07T23:20:00.005+02:00

Usch, jag känner mig stressad. Det borde väl inte jag göra, jag är ju mammaledig!? Vi har precis börjat röja bland bråte i förråd och på vinden för att göra plats åt annat som vi vill stuva undan. Hemma är det jättestökigt av alla prylar som vi haft med oss hem efter lång sommar på landet och nytvättade kläder och lakan hänger på tork och ligger vikta i högar lite här och var. Urväxta barnkläder ska tvättas och sorteras och behovet inför hösten och vintern inventeras. Den egna garderoben är i stort behov av utrensning. Nyfödda bebisar som ska beskådas, födelsedagsbarn gratuleras, bröllopspar firas, vänner man inte pratat med på länge som man borde ringa. Mitt i allt stök och ståhej vill treåringen leka affär eller att nån av oss ska komma och läsa sagor...

På vardagsrumsbordet ligger senaste numret av Passion for Business och Lantliv och hånar mig för att jag inte har tid att läsa.

Vad hände egentligen?

2008-08-05T20:52:00.002+02:00

Bara för några dagar sedan visade termometern 32 grader i skuggan, solen sken från klarblå himmel och det var 26 grader varmt i vattnet på vår badplats vid sommarstugan. Idag kastade vi oss hals över huvud hem till stan med regnet vräkandes ner över oss (eller snarare blåsandet på oss vertikalt) och ynka 13 grader enligt termometern.

jag är egentligen inte den som sörjer utan jag brukar alltid välkomna hösten - jag tycker om den höga klara luften, de svalare dagarna och att tända ljus och krypa upp i soffan med fårskinnstofflor och en bra deckare. Jag minns bara inte att det brukar gå såhär fort!?

Lite tidigt för pojkvän?

2008-07-26T20:05:00.002+02:00

Igår utspelade sig följande konversation i bilen:

Treåringen: - Vet ni vad min kille heter?
Pappa: - Jag visste inte att du har en kille! Vad heter han då?
Treåringen: - Han heter Grillkött.
Mamma & pappa skrattar.
Treåringen: - Vet ni vad han heter i efternamn?
Mamma & pappa i kör: -Nej?
Treåringen: - Trädkrona. Grillkött Trädkrona heter han.

Mini-zoo

2008-07-21T20:47:00.003+02:00

Nu kanske ni börjar undra om den här bloggen börjar skruvas mot någon slags fauna-inriktning, men jag lovar, så är inte fallet. Det är bara lite kul med alla olika djur som hälsar på oss här i sommarstugan (ja, bortsett från fästingarna då). Idag spatserade en fet padda fram och tillbaka över grusgången. Densamma hamnade lite senare under mannens toffel, men som tur var hann han aldrig flytta över tyngden på den foten på grund av att treåringen som såg det hela ylade bestört. Paddan kom alltså undan oskadd och hoppade skärrat iväg efter att ha suttit och hämtat andan en stund.

Stackars bebis...

2008-07-21T20:44:00.004+02:00

Usch, ikväll fick vi plocka bort två fästingar som satt sig på den stackars bebisen. Jag som tyckt att vi klarat oss bra hittills eftersom ingen av oss haft några fästingar än i sommar (vad vi vet om i alla fall...) och det får väl anses bra med tanke på att vi har sommarstuga mitt i högriskområdet. Var de tvungna att angripa den yngsta familjemedlemmen som är helt oskyldig och värnlös? Äckliga djur...

Gröna Lund

2008-07-21T10:26:00.006+02:00

I samband med att vi var hemma och såg till radhuset passade vi på att ta en sväng på Gröna Lund. Stora tjejen som oftast är en riktig vilde är lite försiktig i nya situationer, men vi fick henne att prova en karusell och att köra såna där bilar som går på räls. Karusellen var halvkul men bilarna roligare, men när vi kom till barnversionen av fritt fall säger hon "den där vill jag åka!". Okej... sagt och gjort, efter lite överläggande mellan oss föräldrar och upprepning av frågan om hon verkligen är säker, den är kanske lite läskig stod till slut mor och dotter i kö. Efter att hon med en hårsmån klarat längdkravet på 100 cm sitter vi på plats i våra säten. Inte helt otippat säger hon, när vi kommit upp, "jag vill hoppa av!" (det vill säga precis samma reaktion som jag själv fick den första och enda gången jag åkte "stora" fritt fall). Att hoppa av gick ju tyvärr inte, så där satt jag bredvid en gråtande treåring som krampaktigt kramade min hand.

När hon med lätt panik tagit sig ur stolen efter att åkturen var slut var hon ändå lite stolt över att hon faktiskt vågat åka. För att få henne på andra tankar än den nyligen genomförda skräckturen fick hon kasta en boll i en vinst varje gång-tombola precis bredvid och vann en nallebjörn.

Resten av dagen höll vi oss till sockervadd, skrattkammaren och bilar som går på räls och vi kunde lämna Gröna Lund med en mycket nöjd och glad treåring.

Härliga sommarregn

2008-07-17T22:43:00.003+02:00

För att befästa sommaridyllen ytterligare: efter middagen idag kom plötsligt ett ljummet och stilla sommarregn. Vi kröp ihop under parasollet och fick beskåda en enorm regnbåge när solens strålar bröt igenom molnen.

Utflykt

2008-07-17T22:38:00.006+02:00

Idag gjorde vi en utflykt till närliggande naturreservat precis vid havet. Vi satt på klipporna, åt vår medhavda matsäck och tittade på segelbåtarna som kryssade förbi i det smala sundet och lyssnade på vattnet som kluckade mot bryggan - härligt. Sedan att treåringen skuttade runt så mycket på klipporna att hon höll på att fara i vattnet flera gånger gjorde väl att det där riktiga lugnet aldrig riktigt infann sig.

Close encounter #2

2008-07-17T22:34:00.002+02:00

En tur till Kolmården står på agendan framöver, men jag börjar undra om vi inte ska öppna zoo här hos oss istället. Imorse upptäckte vi att en snok flyttat in under vår stentrappa. Den verkade gilla att krypa upp på stengrunden till huset för att sola. Trots att barnen var där och kikade och skrämde bort den flera gånger kom den tillbaka igen för att lapa sol.

Vi har inte riktigt bestämt oss för om vi ska låta vår inneboende vara kvar eller om vi ska göra det lite ogästvänligt för den så att den flyttar... Även om snokar inte är farliga så känns det inte så kul att tänka att man en morgon kliver ut å så ligger den och solar på trappan, speciellt inte med tanke på barnen som kan bli lite väl närgångna.

Close encounter

2008-07-17T22:30:00.002+02:00

Sent igår kväll, efter att vi ätit middag och barnen somnat, stod plötsligt en älg på andra sidan vägen och åt blad från några buskar. Den var väldigt orädd och tittade på oss flera gånger. Efter ungefär en kvart lommade den iväg genom ett snår och genom fårhagen som ligger intill vårt torp. Vi är vana vid att ha harar, rådjur och älgar inpå knuten här (även om det inte händer så ofta med just älgar), men våra gäster tyckte att det var lite exotiskt.

Det enkla livet på landet

2008-07-15T21:40:00.005+02:00

Åååh vad jag är glad just nu över att vi har vårt sommarställe. Det är verkligen underbart skönt att komma bort ifrån stan till en liten oas utan måsten. Visst, är man rastlös finns det massor att göra; vi har mer ogräs än "riktiga" växter i rabatterna, duschrummet har förutom vitt kakel aprikosa väggar som definitivt skulle göra sig bättre i t ex vitt, grusgångens skick gör att man kan misstänka att vi börjat anlägga gräsmatta, trallen på de två uteplatserna borde ses över, göras rent och eventuellt bytas ut, stugan borde målas (med Falu rödfärg som är som att måla med hallonkräm, d v s inte särskilt lättmålat...). Men varje dag skrotar vi runt, går till badplatsen, fikar i skuggan av en stor syrén och tänker att vi kan ta tag i det där en annan dag.

Istället njuter jag av fåniga saker som det enkla handfatet i zink som är uppskruvat på väggen till gäststugan för den som frekventerat utedasset, eller att klippa en kvist från kaprifolen och ett blad från funkian och sätta i en gammal glasbytta.

Tjuvnyp

2008-07-07T10:41:00.002+02:00

Storasyster har hittills hela tiden varit väldigt glad i sin lillasyster; kramat och pussat henne och verkat väldigt stolt. Men nu de senaste dagarna har det kommit mer och mer små tjuvnyp. Hon pussar henne men "råkar" samtidig knocka hennes huvud med sitt, eller hon klappar henne på kinden men klappandet övergår till att nypas. Inte alls roligt, jag som trodde att man kunde pusta ut lite om det inte kommit sådana tendenser under de första fem månaderna. Misstänker att det kan hänga ihop med att vi nu har semester och är hemma tillsammans allihopa, hon får inte alls den stimulans hon är van att få på dagis och dessutom spenderar hon mycket mer tid tillsammans med bebisen.

Badpremiär

2008-07-02T15:09:00.002+02:00

Det känns härligt att kunna säga att jag var först i plurret bland de vuxna i familjen. 16 grader i havet gjorde ju att det var med viss tvekan jag vadade ut (ibland förbannar jag hur långgrunt det är vid badplatsen vid vår stuga, det är lättare att bara kasta sig i när det är kallt). Det kändes givetvis extra bra eftersom jag inte badade en enda gång under hela förra sommaren på grund av att jag var så frusen när jag var gravid.

Trots att jag redan är ledig - föräldraledig - känner jag tydligt hur jag växlat om nu när hela familjen har semester.

Fast i fixarträsket

2008-06-30T17:05:00.002+02:00

Aaaah, äntligen har hela familjen semester tillsammans. Och vad gör vi då? Jo, åker till Bauhaus, bygger spaljé, oljar köksbänkar och matbord, åker kors och tvärs och letar mörkläggningsgardiner, dynförvaring, spaljé till en annan stackars klätterväxt som trevar efter något att ta sig upp på, ... Vad hände med att vila och ta det lugnt??

Nåväl, det kändes ändå skönt på något sätt att vi inte varit ensamma på de stora varuhusen. Jag skyller på att vi har ett uppdämnt fixa-behov som härrör från förra sommaren då jag var gravid och mådde dåligt och inte orkade varken planera eller genomföra minsta lilla hem- och trädgårdsprojekt. Så det får jag sota för i år med andra ord!

Sovvarma barn

2008-06-24T22:26:00.003+02:00

Den här veckan har stora tjejen gått på sommarlov, vilket betyder att vi är hemma alla tre - hon, bebisen och jag. Idag tog vi en liten tupplur tillsammans efter lunchen. Jag sov en liten stund och tassade sedan upp och drack kaffe medan tjejerna sov vidare. När de sedan vaknade låg vi och kramades en stund alla tre - finns det något mysigare än nyvakna (glada) sovvarma barn!? Nåväl, sådana stunder varken inträffar ofta eller varar länge med en treåring, så man får verkligen passa på när tillfälle ges.

Utmanad!

2008-06-19T13:53:00.005+02:00

Jag har blivit utmanad av Igelkotten!

Hur lång är du?
174 cm

Vilken ögonfärg har du?
Mörkt gråblå

Vilken hårfärg har du?
Mellanblond eller råttfärgad, beroende på om glaset är halvfullt eller halvtomt.

Familj?
Man och två döttrar.

Har du någon bil?
Vi har en mörkblå Passat - stor och rymlig för hela familjen.

Musik du lyssnar på?
Jag är riktig radioskvalare. Är lite extra svag för Jens Lekman, Moneybrother, Norah Jones och Dido för att ta några exempel.

Vem ringde dig senast?
Min kära man.

Var tror du att du befinner dig om tio år?
Oj, jag vet faktiskt inte. Har lite framtidsångest sedan ett par år tillbaka som handlar om just detta - kvar i närheten av Stockholm eller kanske har vi flyttat till en lite mindre stad? Jag har faktiskt ingen aning om vad jag vill.

Vilka städer har du bott i?
Gusum (well, räknas inte som stad kanske...), Kumla, Linköping, Stockholm, Solna.

Hur många högskolepoäng i det gamla systemet har du?
164 poäng, tror jag. Magisterexamen och sen läste jag en extra kurs, en liten en.

Vilket program läste du på gymnasiet?
Naturvetenskapliga programmet.

Vilken är din favoritglass?
Tip Top - uuuunderbart att den kom tillbaka för några år sedan!

Kan du några andra språk än svenska?
Engelska och i teorin borde jag kunna franska också, men det är väl lite si och så med det.

Har du någonsin åkt ambulans?
Nope.

Har du fått fortkörningsböter någon gång?
Nope.

Favorit drink?
GT och mojito.

Hur gör du för att lufta din ilska?
Kopierar Igelkottens svar rakt av på den här frågan; "smäller i dörrar och skriker" - precis så gör jag också!

Vad är du rädd för?
Att förlora någon närstående.

Hur många år har du jobbat på ditt nuvarande jobb?
3½ år.

Vilka mänskliga karaktärsdrag, kan du bara inte med?
Peresoner som är falska, som vänder kappan efter vinden och säger en sak ena stunden och en helt annan sak andra stunden, beroende på vem de pratar med samt personer som är egennyttiga; som gör saker som ser bra ut och fast de bara gör det för att det gagnar dem själva.

Hur många tatueringar har du?
Inga, jag är för feg för sånt.

Vad ska du göra idag?
Varsamt förflytta en sovande bebis från spjälsängen till vagnen så att jag kan gå och hämta stora tjejen på dagis. Sedan hem och packa för att åka till landet och fira midsommar!

Glad midsommar på er, jag utmanar alla som känner sig sugna!!

Battery charged

2008-06-16T14:17:00.002+02:00

Åh vad skönt det är med måndagar! Efter en intensiv helg tillsammans med familjen känns det skönt att lämna stora tjejen på dagis och bara ta det lite lugnt. Extra bonus för mig idag då lillan sov läääänge i sin vagn när vi kommit hem efter dagislämning, så jag kunde slå mig ned vid köksbordet med en kopp kaffe och bara slösurfa faktiskt precis så länge som jag hade lust till. Nu är det snart dags att gå och hämta igen, då känns det skönt att ha laddat upp batterierna litegrann!

Lugnet efter stormen

2008-06-11T21:26:00.005+02:00

Puh! Nu har jag precis sjunkit ner i soffan efter att snabbt ha grovstädat nedervåningen - vi har haft en orkan här i form av ett treårskalas med sex ungar som röjt och lekt. Det är roligt att se hur de beter sig när de träffas i delvis nya konstellationer och utanför sin vanliga miljö! Till en början var alla ganska blyga och höll sig intill föräldern, men efter ett tag lekte de loss ordentligt. Vi hade tänkt att vara utomhus vilket skulle ha fungerat utmärkt vilken dag som helst de senaste två veckorna utom just idag, såklart, så vi fick knö in oss i köket istället.

Förresten fick jag en liten "fredsgåva" av dottern idag. Hon höll på och trasslade när vi kommit hem från dagis och skulle börja göra iordning för kalaset så jag blev arg på henne och sa till henne att sluta strula och hjälpa till istället. Då improviserade hon (tror jag, det kom i alla fall so ur det blå) och drog av sig sitt halsband som hon hade på sig, som hon gjort på dagis, och satt det var en present till mig. Lite gulligt, men också lite knepig situation, genast börjar jag fundera på varifrån hon fått att släta över en konflikt med en liten present. Ja ja, man ska kanske inte analysera allt... Hur som helst fick gåvan pryda min hals under kalaset! Som inbiten smyckestillverkare måste jag ju säga att min dotter har en ensastående känsla för komposition, färg och form! ;-)

Inspiration på smyckesfronten!

2008-06-06T18:45:00.006+02:00

Åh, jag har återfått min inspiration och lust till att göra smycken!! I höstas, när jag var gravid, hade jag inte ork att varken göra smycken eller vara så aktiv på säljfronten. I veckan var jag för första gången och klippte stora tjejen hos mamman till en av hennes dagiskompisar. Vi började prata om smycken och när jag berättade att jag gör själv sa hon att hon gärna hänger och säljer dem i sin salong! Dagen efter tog jag med mig lite smycken dit och vi hängde upp dem tillsammans. Hon var jättepositiv och tyckte att de var väldigt fina och var i en bra prisklass, vilket gjorde mig väldigt glad. Själva grejen att börja plocka med smyckena väckte verkligen ett sug efter att börja göra igen, så idag har jag suttit ett par timmar och knåpat ihop en hel del olika grejor. Jag har inte hunnit lägga ut dem i webshopen än, men här kommer en smygtitt på några av dem!

Översta raden: örhängen
Mittersta raden: armband
Nedersta raden: halsbandsberlocker

Långhelg!

2008-06-05T16:51:00.004+02:00

Åh vad härligt det är att ha en långhelg famför sig!! På sista tiden har det varit rörigt med sjuka barn som inte fått gå på dagis, trots, en man som har det stressigt på jobbet såhär inför semestern - vi har inte riktigt haft varken tid eller ro att umgås och bara vara. Jag ser verkligen fram emot att umgås med familjen i det härliga sommarvädret. Däremot har vi inte bestämt hur vi ska fira nationaldagen imorgon, tips och förslag? Om det är såhär skönt väder kan det nog vara läge för årets första picknick!

Oups...

2008-06-03T12:08:00.003+02:00

Idag har jag hämtat min mobil som varit på reparation. Det sedvanliga krånglet med att kopiera kontakter till och från SIM-kortet följde, varpå jag som av en händelse råkade radera alla kontakter på SIM-kortet innan jag kopierade över dem till den reparerade telefonen. Då har jag något att göra i eftermiddag! Hoppas bara att jag inte behöver ringa någon...

... vattkoppor och trots, trots, trots

2008-05-29T08:39:00.003+02:00

Ja det är ju tur att första dagen med båda tjejerna hemma var mysig. Igår var det en riktig trotsdag som kulminerade med en promenad genom food courten på en galleria med barnvagn och trotsig, skrikande och sprattlande treåring under armen. Halvvägs igenom ställde jag ner henne för att ta ett snack och se om vi skulle kunna fortsätta under mer ordnade former, då var det givetvis en farbror som jobbade på den restaurangdisk vi stannade framför som lade sig i. "Å, vilken söt flicka, inte ska du vara ledsen, kom så får du en klubba." Eh? Först blev jag jätteirriterad, men jag märkte ju att det i alla fall bröt utbrottet. Och vid närmare eftertanke fick hon ju inte belöningen (godis i det här fallet) av mig, utan av någon helt annan. Hur som helst ebbade trotset ut i och med detta, trots att jag sa till henne att hon inte fick äta klubban utan att vi skulle spara den till senare (inget godis eller sötsaker på en vecka är det som gäller just nu på grund av strul med mat och tandborstning).

Idag hade jag hur som helst tänkt att hon skulle tillbaka till dagis, kopporna har torkat och det verkar inte komma några nya som blir vätskefyllda. För säkerhets skull ringde jag för att rådgöra med dagis att det är OK, men då fick jag svaret att de tyckte att man behöver en vecka hemma. Jag förstår dem, men samtidigt känns det lite frustrerande för hon har haft det ganska lindrigt och jag tror att hennes koppor är mer utläkta nu efter knappt en vecka än vad en del andras är efter två veckor. Visst, jag är ju ändå hemma så det funkar ju, men jag såg på henne att hon blev besviken när hon fick höra att hon inte får gå till dagis förräns på måndag. Och såhär i trotstider är det ju inte så kul för någon av oss att nöta på varandra varje dag i en hel vecka. Återstår att se vad vi ska hitta på idag för att sysselsätta oss!

Vattkoppor och familjemys

2008-05-26T22:13:00.005+02:00

Storasyster har fått vattkoppor så nu har jag båda tjejerna hemma några dagar. Just nu har vi en ganska bra period med storasyster tycker jag, hon är inte särskilt trotsig och har blivit lite mer mammig (hon har varit extremt pappig väldigt länge). Idag hade vi en ganska lugn och mysig morgon hemma, sedan gick vi ut och lekte - hon cyklade och jag rullade vagn bort till gungorna och sedan vidare till en av de stora rutschkanorna i vårt område. Hon var sprudlande glad och klättrade, tjoade och svischade ner för rutschkanan. Man blir ju alldeles varm i hjärtat när man ser sitt barn på så bra humör!

Dagen fortsatte med fika på altanen, en mysig lunchstund där hon, som oftast strular med maten, åt med god aptit. På eftermiddagen hade vi 4-månaderskontroll för lilla tjejen så då fick pappa komma hem tidigt eftersom storasyster inte kan följa med till BVC när hon har vattkoppor. Efter kontrollen (allt var bra) fick vi hembesök av distriktssköterskan som fixade recept på Tavegyl för stora tjejen att ta till natten för att lindra klådan. Innan middagen gick vi allihopa till en stor parklek i närheten där hon fick leka av sig lite till. När vi kom hem hade vi en mysig middag alla fyra, där lilla tjejen hade grötpremiär vilket såklart var extra roligt för oss allihopa. Hon var väl inte odelat positiv till det där ljumna och kletiga som jag försökte få henne att äta, men några små skedar lyckades jag få i henne i alla fall.

Nu sover båda barnen gott och jag hoppas att stora tjejen slipper besväras av klådan inatt så att hon sover hela natten - både för hennes och vår skull.

Det känns härligt att såhär på kvällen se tillbaka på en mysig dag, utan bråk, konflikter och trotsutbrott. Oftast uppmärksammar man ju de jobbiga saker som händer, men låter allt annat bara passera förbi, det är väl bra synd!?

På besök i verkligheten

2008-05-24T19:20:00.003+02:00

Igår tog jag med mig bebisen och åkte på heldagskonferens med jobbet. Det var med blandade känslor jag åkte, dels funderade jag ju såklart på hur det skulle gå med lilltjejen - skulle hon visa sig från sin bästa sida och vara nöjd och glad så att jag kunde vara med, eller skulle hon bli klängig, orolig och gnällig av alla nya ansikten? Min andra fundering rörde det där med att komma in på jobbet när man är mitt uppe i ledigheten. Jag känner att jag just nu, mitt i min föräldraledighet, har ganska stor distans till jobbet. När det närmar sig att gå tillbaka kommer jag ju successivt att börja tänka mer och mer på jobbet igen, men när man gör ett inhopp såhär mitt i blir det lite speciellt. Dessutom är man ju lite mer isolerad när man är mammaledig - även om jag träffar folk så är det ett mindre antal människor jag umgås med på veckobasis. Nu träffade jag alla (ca 70) kollegor på ett bräde med en gång och alla ville komma och hälsa, fråga hur det är och titta på bebisen. Till slut kände jag mig helt snurrig och visste knappt vilka jag hälsat på eller i vilken famn lilltjejen fanns.

Hur som helst var bebisen på ett strålande humör och nöjd hela dagen; antingen sov hon gott i vagnen eller låg i den och vilade och lekte med figurerna som hänger i sufletten, eller så var hon uppe och på ett strålande humör, hos mig eller hos någon av mina barnkära kollegor.

Det var dessutom väldigt intressant och roligt att komma in såhär efter ungefär fyra månaders ledighet och få vara med och diskutera hur vi ska utveckla företagets erbjudanden och strategier, våra metoder och hur vi ska hantera en eventuellt förestående lågkonjunktur. Det kändes väldidgt skönt att uppleva att jag, som varit i amningsdimmorna i fyra månader, kunde komma och bidra till diskussionerna som om jag aldrig varit borta. Bra för självförtroendet, och för att kicka igång ett hittills obefintligt sug efter att börja jobba igen. Det är nog lika nyttigt med en reality check mitt i föräldraledigheten som det är med en föräldraledighet mitt i karriären.

... ett extra plus med att åka dit var dessutom att jag fick tillbaka min lagade laptop... Nu kan jag med andra ord surfa lite mer rörligt hemma igen - skönt!

Klant

2008-05-19T23:15:00.002+02:00

Idag fick vi göra en nödutryckning och åka in till mitt jobb efter att jag hämtat på dagis. Jag hade nämligen lyckats... eh... snava över sladden till min laptop och dragit ner den i golvet så att LCD-displayen gick sönder. Något pinsamt, man är mammaledig och allt. Om jag ändå med gott samvete hade kunnat skylla på någon av familjemedlemmarna som är under en meter lång, men icke, det var bara mitt eget fel.

Ny tidning för kvinnor i karriären

2008-05-18T14:24:00.002+02:00

I veckan kom första numret av den helt nya tidningen Passion for Business ut. Det är verkligen på tiden att det kommer en karriärtidning riktad främst till kvinnor. Givetvis är det trendkänsliga Carina Nunstedt som är chefredaktör, och med tanke på hur bra hon lyckades med tidningen mama har jag stora förhoppningar även för denna tidning. Jag hade tecknat en prenumeration redan i förväg så mitt exemplar damp ner i brevlådan. Än så länge har jag inte hunnit mer än att bara bläddra lite i tidningen, men det ser lovande ut och jag längtar efter att få sätta mig och verkligen läsa artiklarna.

Mitt i lämmeltåget

2008-05-17T17:30:00.004+02:00

Idag gjorde vi precis samma sak som minst hälften av alla andra gör när det regnar: shoppade. Vi (och ungefär halva västra Stockholms befolkning kändes det som) åkte till IKEA, detta underbara anti-ur&skur-vuxendagis. På parkeringen höll vi på att krocka med en annan bil i fighten om en ledig familjeparkering. Med två vuxna och två småbarn kändes det härligt att vi vann kampen, utan buckla på bilen (och utan att buckla någon annans också för den delen). Väl inne hade vi fullt sjå att hålla ordning på treåringen som for mellan folk i hög fart smidig som en innebandyspelare. Vi låg lååångt efter kånkandes på en stor gul kasse och sicksackandes med barnvagn, trots att vi tagit vår lilla sulky som vi kan sätta fast babyskyddet på för att slippa kryssa fram med vår vanliga barnvagn (som i sammanhanget känns ungefär som att ratta en pansarvagn). Andningspaus vid fiket där vi vuxna fick kaffe, bebisen lite mat och storasyster en glass, vilket gav förnyade krafter till oss alla på gott och ont. Som vanligt insåg vi att vi varit lite väl optimistiska när det blev dags att baxa in allt i bilen. Men hem kom vi till slut, även om jag och maken inte kunde se varandra under hela hemfärden på grund av bokhyllan vi hade mellan framsätena...

Nu är det efterarbetet som pågår; montering och uppskruvning av hyllor på väggen under TV:n. Det ska bli skönt när det är klart!

Städa för städhjälpen

2008-05-16T10:22:00.003+02:00

Aldrig blir man fri från att städa. Idag kommer vår städhjälp (tack Gud för henne!!) så jag har haft häcken full hela förmiddagen med att plocka undan och städa så att hon ska kunna... eh, städa. Det var sånt jag hörde om från andra som hade städhjälp och skrattade åt innan vi själv skaffade städhjälp, men nu är vi alltså här själva också. Jag undrar hur lång tid det skulle ta för henne att städa om jag inte gjorde förarbetet? Förmodligen skulle det kosta dubbelt så mycket. Men jag har i alla fall sagt till vår äldsta dotter att vår städhjälp slänger allt som ligger framme och skräpar, så hon är mycket noggrann med att plocka undan leksakerna i sitt rum när hon vet att det är städning på gång! Hur var det nu, mutor, lögner och hot - föräldrarskapets tre grundpelare va?

Föräldraledighetsångest

2008-05-14T21:34:00.008+02:00

Nu har jag varit mammaledig sedan årsskiftet, det vill säga 4½ månad. Det konstiga är att jag liksom går och väntar på att min ledighet ska börja på riktigt. Jag har sett famför mig hur jag har tid att läsa lite mer skönlitterära böcker, bläddra lite extra i de där inredningstidningarna jag prenumererar på, som jag bara hinner snabb-bläddra innan nästa nummer kommer. Kanske vila en stund varje dag när bebisen sover... Plötsligt inser jag att jag har avverkat vad som troligen är halva min föräldraledighet; förra gången var jag hemma helt i åtta månader, sedan jobbade vi båda halvtid i ytterligare två, varefter jag började jobba heltid. När jag häromdagen pratade jobb med två från min mammagrupp satte det igång tankarna hos mig och fick mig att inse att jag inte alls känner mig sugen på att komma tillbaka till jobbet än, att jag nog kommer att vilja vara hemma längre den här gången än jag ville förra gången. Och det i sin tur ger mig dåligt samvete, för att jag inte klarade av att njuta av tiden med mitt första barn på samma sätt som jag (uppenbarligen) kan med mitt andra!

Den klassiska uppmaningen, som jag alltid hatat att få höra, gnager i bakhuvudet - passa på och njut nu, den här tiden kommer aldrig tillbaka. Usch vad sådant skapar ångest över vad man gör med sin tid!

Rubriks kub

2008-05-12T10:24:00.004+02:00

Vårt hus är just nu som Rubriks kub. Saker överallt som skulle behöva sorteras, plockas undan, tvättas eller slängas. Men förråden är redan fulla, tvättmaskinen går och i torktumlaren och på torkställningen hänger det redan tvätt som behöver plockas undan och vikas. På strykbrädan ligger det högar med ren, vikt tvätt som väntar på att stoppas in i rätt garderob, där det inte finns några lediga galgar och hyllorna svämmar över av slarvigt instoppade kläder. Som om det inte redan vore nog slet jag igår ner en stor bunt med sommarkläder från vinden som just nu ligger i en hög på golvet i hallen på övervåningen och bara väntar på att sorteras... I köket ligger en bunt papper och ger dåligt samvete - kanske döljer det sig en obetald räkning där någonstans?

Jag som är en ganska pedantisk ordningsmänniska får kalla kårar och blir nästan paralyserad av detta totala kaos som just nu intagit vårt hem. Vart börjar man?

Puh - äntligen måndag!

2008-05-12T10:19:00.008+02:00

Ja det trodde jag nog aldrig att jag skulle säga, men just nu känns det så. En hektisk helg fylld med aktiviteter och umgänge avslutades med en natt med sömn i entimmesintervall på grund av att stora tjejen drömde mardrömmar och pratade i sömnen vilket gjorde att bebisen vaknade och såklart ville passa på att äta när hon ändå var vaken. Nu har storasyster lämnats på dagis och jag är själv hemma med lilltjejen - vilken skillnad det är mot när hela familjen är hemma!

Bangare

2008-05-08T22:50:00.004+02:00

Jag skrev ju tidigare att jag sa ja till att springa vårruset med ett gäng mammor i kvarteret, fast jag inte ville. Något gott skulle väl ändå pollenallergin föra med sig - det är den perfekta ursäkten för att dra sig ur! Så nu har jag backat ur en jobbig situation som jag själv försatt mig i, med en läxa lärd om att inte säga ja direkt, utan börja testa att använda "kanske" eller "jag ska fundera" som är utmärkta alternativ och som ger mig tid att tänka efter.

Ge mig piller NU!

2008-05-08T12:04:00.005+02:00

Nä nu funkar det inte längre. Efter att ha promenerat till och från dagis imorse med stora tjejen är jag helt sänkt. Det bränner och svider i näsan och känns tungt att andas, jag är jättetrött och har ont i huvudet. Efter ett snack med en sjuksköterska på Vårdguiden ringde jag min vårdcentral och fick en akuttid direkt. Tydligen har det kommit nya riktlinjer kring allergimedicin, graviditet och amning så jag får diskutera med läkaren jag träffar vad jag kan ta. Jag är lite orolig för andningssvårigheterna, har aldrig haft astma förut så jag är ju lite rädd att jag fått det nu också. Ja ja, vi får se vad hon säger. Det jobbigaste med allergi är nog faktiskt den förlamande tröttheten som man inte blir av med. Men medicinerna som man får idag är i alla fall bättre än de jag fick när jag var yngre, då blev man ju dessutom ännu tröttare av dem.

Vår - äntligen!?

2008-05-07T20:37:00.003+02:00

Nu kommer värmen och grönskan. Alla pratar om hur härligt det är att våren äntligen är här. För mig är det här den fjärde våren på raken då jag antingen är gravid eller ammar, vilket innebär att jag inte får ta några mediciner mot min pollenallergi. Första året, när jag var gravid, gick det bra. Det var som att kroppen mobiliserade sig lite extra och hanterade allt pollen utan att jag fick några direkta känningar. Andra året var det nog ett lite lugnare pollenår och jag ammade och det funkade helt OK. Förra året, d v s tredje året, kunde jag faktiskt använda allerginässpray ett tag, tills jag blev gravid igen. I år verkar alla björkar bestämt sig för att slå ut exakt samtidigt och så fort jag går ut känns det som att jag står bredvid en maskinslip och andas in slipdamm. Jag kan inte förstå hur man kan vara ute och inte känna att det är en massa pollen i luften!?

Nästa år, då jäklar... Då blir det undergörande piller och nässpray med cortison. Då ska jag medicinera till tusen!

Upp till kamp mot spindlarna

2008-05-05T20:19:00.006+02:00

Nu är vi tillbaka i storstan igen efter en lång valborgshelg på landet. Vår stuga har inte vintervatten så det var "vårpremiär" och skönt att få öppna upp och vädra ur fukt och kyla.

Jag är barnsligt rädd för spindlar. Gissa om de trivs i stugan; ett gammalt torp från 1700-talet? Jag har för länge sedan insett att jag för en ojämn kamp - de har funnits där mycket längre än jag och hur jag än gör kommer jag aldrig att få den stugan spindelfri. Men jag är glad om jag slipper träffa på dem t ex i sängen. Nu har vi haft stugan ett par år och jag börjar faktiskt veta vart jag kan förvänta mig att det dyker upp spindlar, vilket gör det hela lite lättare. Tillfällena då jag blir helt överrumplad är helt klart färre, men nu såhär när man är där för första gången på länge går jag och spanar hela tiden. Hur som helst är det bra terapi för mig att vara där och mot slutet av somrarna brukar jag till och med våga ta bort spindlarna själv, ja, inte de största såklart...

Drömmer om sommardrinkar

2008-04-29T12:08:00.008+02:00

Äntligen behöver jag inte skämmas över vår kala trädgård längre. Jag har power-planterat i ungefär en timme och lyckats prestera arrangemang och blommor till båda uteplatserna samt bredvid ytterdörren. Det blev också en liten kryddplantering i form av klotbasilika, citrontimjan, citronmeliss och mynta i en stor kruka. Urvalet av kryddor avslöjar mina hemliga drömmar och svala mojito-drinkar i sensommarkvällen. Men... ja visst ja, jag ammar ju. Ja ja, mannen blir säkert glad i alla fall.

Hm... undrar om man måste ta in allt på nätterna fortfarande?

De magiska 12 veckorna

2008-04-28T20:25:00.007+02:00

... nu kanske någon för ett ögonblick trodde att jag tänkte outa att jag är gravid igen? Nä, jag syftar på de första 12 veckorna i en bebis liv, och vad som händer när de passerats. Nu har ju jag inte erfarenhet från mer än två barn, men det var med stort intresse jag noterade att även lilltjejen följde mönstret att bli en lite mer förutsägbar individ med regelbundna tider vid 12 veckors ålder. Skönt, och fascinerande, man undrar vad det är som gör att det blir så!?

Ensamstående för ett dygn

2008-04-28T20:06:00.006+02:00

Från imorse till imorgon eftermiddag är jag ensam med barnen. Jag bestämde mig för att ta med mig dem och åka och köpa lite blommor till trädgården efter att jag hämtat stora tjejen på dagis. Såhär i backspegeln kan man väl säga att det är lite typiskt mig att göra något sådant just en sån dag då man inte får någon avlastning senare på kvällen utan även måste ro iland middag, hela kvällen och nattning av två barn själv. Hur som helst gick det riktigt bra och vi hade det mysigt på vår lilla shoppingrunda. Amning och byte av bajsblöja i bilen på parkeringen ingick i konceptet, men nu gör man ju sånt på rutin när det väl behövs, så det i sig skapade inget större kaos.

Kvällen har avlöpt bra hittills och just nu sover bebisen kvällspasset och stora tjejen är på väg att somna i sin säng. Har jag tur sover lillan så pass länge att jag hinner plocka iordning blommorna jag köpt och ta en dusch själv innan hon vaknar.

Även om det funkar att vara själv med barnen så tänker jag ändå på alla ensamstående föräldrar de (få) gånger jag är ensam med dem. Att inte ha någon som kan byta av om det blir jobbigt eller att turas om med när det gäller att ta konflikter med en trotsig och viljestark treåring. Att vara tvungen att göra allt själv; packa matsäck, lämna, hämta, planera och laga middag, sitta med när det är läskigt på Bolibompa, bada, borsta tänder, byta blöjor, göra välling, läsa sagor, sjunga sånger, ... Vilket lass att dra helt själv, varje dag - det är verkligen en bragd!

Avslappnat umgänge

2008-04-26T20:10:00.007+02:00

Vad skönt det är när man kan umgås på ett kravlöst och avslappnat sätt, det känns så ostockholmskt på något vis och det kanske är därför det tilltalar mig - i grund och botten är jag ju en lantlolla. Vänner till oss skulle komma förbi på en fika men det slutade med att de stannade på middag; vi grillade och hjälptes åt med matlagning och barnen. Två glada treåringar som inte träffats på väldigt länge fick därför gott om tid att leka av sig och vi fick möjlighet att slappa och prata lite längre. Jag undrar egentligen vad det är som gör att allt umgänge här i huvudstaden ska vara så planerat och ospontant? Jag har bott både i småstad, mellanstor stad och nu här, och tycker att det är stor skillnad. I och för sig har jag varit i olika faser i livet i de olika städerna, men det känns som att det är det inrutade livet som vi lever idag i kombination med lite för mycket planering och kontroll gör att vi har svårt att vara spontana. När hände det till exempel sist att någon av dina vänner bara droppade förbi och plingade på, utan att ha hört av sig innan? Fram för mer spontanbesök!

Husmoderligt värre

2008-04-26T13:09:00.010+02:00

Vi ska ha vänner på besök i eftermiddag så jag bakar blåbärsmuffins. Det låter ju inte så himla speciellt, men dessa är bara sååå goda. Varje gång jag gör dem lovar jag mig själv att göra dem oftare, men jag är liksom inte en sån som bakar. Hur som helst tänkte jag bjussa på receptet :-) Tyvärr kan jag inte ta någon cred alls för dem, utan receptet kommer från "Muffins och smoothies" av Cheryl Lindblad (som startade Muffin Co).

Receptet är lagom till en muffinsplåt med plats för 12 muffins.

4 1/2 dl vetemjöl
1 1/4 dl strösocker
1/2 tsk salt
3 tsk bakpulver
1 ägg
2 1/2 dl mjölk
125 g smält smör
125 g färska blåbär (frysta går alldeles utmärkt också) + 1/4 dl vetemjöl

Blanda bären med 1/4 dl vetemjöl, ställ åt sidan.
Smält smöret, låt det svalna.
Blanda de övriga torra ingredienserna i en stor skål.
Vispa upp ägget, blanda i mjölken och smöret.
Gör en fördjupning i de torra ingredienserna, häll i äggblandningen.
Blanda i bären och rör försiktigt. Nyckeln är att inte röra för mycket, ingredienserna ska bara precis blandas med varandra.
Fördela smeten i muffinsplåten nästan upp till kanten.
Grädda 25-30 minuter i 180 grader. Tips: tryck lite lätt med fingret på ovansidan för att känna om de är klara; de ska kännas fasta men absolut inte hårda.

Mera grupptryck

2008-04-24T22:31:00.005+02:00

Nu har jag gjort det igen; utan att tänka efter sagt att jag ska göra något som jag egentligen inte vill. Den här gången handlar det om att springa vårruset, tillsammans med ett gäng mammor i mitt kvarter. Det lät så bra; då har jag ett mål med min träning, å så är det ju socialt och trevligt, vi är sex personer så vi får en picnickorg också. Sen efteråt kom jag på att jag ju faktiskt hatar att springa, och med hatar menar jag verkligen hatar. Jag. Springer. Inte. Hur man nu kan glömma det? Men nu får jag faktiskt bita i det sura äpplet och genomföra det hela. Försöker intala mig själv att det ju faktiskt bara är 5 km, det borde till och med jag klara av. Jag kan till och med gå med barnvagnen, det har jag hört att en del gör.

I bakhuvudet gör jag en mental notering om att jag måste lära mig att tänka efter innan jag svarar.

Grupptryck i kvarteret

2008-04-23T13:28:00.005+02:00

*Puh*, torkar svetten ur pannan efter att ha gjort rent alla utemöbler. Inte nog med att det (redan!) hunnit bli en massa pollendamm, vi har dessutom lite extra smuts eftersom vi bor i närheten av inflygningen till Bromma flygplats. Men en sak fattar jag inte, hur jag än gör står jag här, hopplöst efter, när alla grannar har hunnit fixa fint i sin lilla radhustäppa med prunkande vårgrönska i fina små krukor på altaner och trappor. Jag tänker varje dag: "imorgon ska jag åka och fixa lite växter", men sen kommer det alltid något annat emellan. Och om jag mot förmodan skulle ha tid att köpa dem skulle det ta ytterligare två veckor för mig att hinna pilla ner dem i en stackars kruka. Till helgen kanske?

Alla duktiga föräldrar

2008-04-22T21:06:00.008+02:00

När vi fått vårt första barn slogs jag plötsligt av en stor vördnad för alla föräldrar, framför allt de med mer än ett barn. Jag insåg att det ofattbart stora som vi gått igenom, som kändes så unikt, har de också gjort, och flera gånger dessutom. Alla småbarnsfamiljer jag mötte, till exempel på stan, såg harmoniska, lugna och utsövda ut. Inte för att vi på någt sätt hamnade i något extremt kaos, men vi stod ändå inför omvälvande känslor och nya utmaningar varje dag. Jag förstod att vi bara gläntat lite på dörren till alla prövningar man har framför sig som förälder.

Nu står vi nu här själva med två barn, och idag började jag småle vid tanken på vad andra nyblivna föräldrar känner och tänker när de ser vår familj. Jag undrar om vi utstrålar samma lugn och harmoni som alla andra gjorde i mina ögon där i början? För det känns sannerligen inte lugnt och harmoniskt så ofta, även om det inträffar någon gång ibland...

Hur börjar man?

2008-04-21T20:21:00.002+02:00

Jaha, då sitter man här då. Jag har liksom inte tänkt på mig själv som en bloggare, men jag bara måste testa. Med "myror i brallan" syftar jag på hur många, inklusive mig själv, lever idag - vi ska hinna så mycket; pusslar, planerar, reser, jobbar, bloggar, ... så att vi glömmer bort att vara i nuet, att leva.

Jag är för andra gången mammaledig från mitt jobb som konsult i IT-sektorn. Förra gången jag var mammaledig blev jag rastlös och längtade tillbaka till jobbet, det sociala, att vara behövd för min kompetens. Den här gången känns det annorlunda - mysigt, rogivande, en förmån att få spendera tid med denna nya lilla person - och jag hoppas att jag ska kunna koppla av och njuta av denna tid, vara lite mer i nuet helt enkelt!

Vad denna blogg kommer att handla om, eller om den kommer att handla om något över huvud taget, är ännu ovisst. Jag tänkte att jag skulle lägga projektledarrollen, planering och kontroll åt sidan, låta saker och ting utvecklas lite som de vill och se vartåt det bär.