Lite tidigt för pojkvän?

Igår utspelade sig följande konversation i bilen:

Treåringen: - Vet ni vad min kille heter?
Pappa: - Jag visste inte att du har en kille! Vad heter han då?
Treåringen: - Han heter Grillkött.
Mamma & pappa skrattar.
Treåringen: - Vet ni vad han heter i efternamn?
Mamma & pappa i kör: -Nej?
Treåringen: - Trädkrona. Grillkött Trädkrona heter han.

Mini-zoo

Nu kanske ni börjar undra om den här bloggen börjar skruvas mot någon slags fauna-inriktning, men jag lovar, så är inte fallet. Det är bara lite kul med alla olika djur som hälsar på oss här i sommarstugan (ja, bortsett från fästingarna då). Idag spatserade en fet padda fram och tillbaka över grusgången. Densamma hamnade lite senare under mannens toffel, men som tur var hann han aldrig flytta över tyngden på den foten på grund av att treåringen som såg det hela ylade bestört. Paddan kom alltså undan oskadd och hoppade skärrat iväg efter att ha suttit och hämtat andan en stund.

Stackars bebis...

Usch, ikväll fick vi plocka bort två fästingar som satt sig på den stackars bebisen. Jag som tyckt att vi klarat oss bra hittills eftersom ingen av oss haft några fästingar än i sommar (vad vi vet om i alla fall...) och det får väl anses bra med tanke på att vi har sommarstuga mitt i högriskområdet. Var de tvungna att angripa den yngsta familjemedlemmen som är helt oskyldig och värnlös? Äckliga djur...

Gröna Lund

I samband med att vi var hemma och såg till radhuset passade vi på att ta en sväng på Gröna Lund. Stora tjejen som oftast är en riktig vilde är lite försiktig i nya situationer, men vi fick henne att prova en karusell och att köra såna där bilar som går på räls. Karusellen var halvkul men bilarna roligare, men när vi kom till barnversionen av fritt fall säger hon "den där vill jag åka!". Okej... sagt och gjort, efter lite överläggande mellan oss föräldrar och upprepning av frågan om hon verkligen är säker, den är kanske lite läskig stod till slut mor och dotter i kö. Efter att hon med en hårsmån klarat längdkravet på 100 cm sitter vi på plats i våra säten. Inte helt otippat säger hon, när vi kommit upp, "jag vill hoppa av!" (det vill säga precis samma reaktion som jag själv fick den första och enda gången jag åkte "stora" fritt fall). Att hoppa av gick ju tyvärr inte, så där satt jag bredvid en gråtande treåring som krampaktigt kramade min hand.

När hon med lätt panik tagit sig ur stolen efter att åkturen var slut var hon ändå lite stolt över att hon faktiskt vågat åka. För att få henne på andra tankar än den nyligen genomförda skräckturen fick hon kasta en boll i en vinst varje gång-tombola precis bredvid och vann en nallebjörn.

Resten av dagen höll vi oss till sockervadd, skrattkammaren och bilar som går på räls och vi kunde lämna Gröna Lund med en mycket nöjd och glad treåring.

Härliga sommarregn

För att befästa sommaridyllen ytterligare: efter middagen idag kom plötsligt ett ljummet och stilla sommarregn. Vi kröp ihop under parasollet och fick beskåda en enorm regnbåge när solens strålar bröt igenom molnen.

Utflykt

Idag gjorde vi en utflykt till närliggande naturreservat precis vid havet. Vi satt på klipporna, åt vår medhavda matsäck och tittade på segelbåtarna som kryssade förbi i det smala sundet och lyssnade på vattnet som kluckade mot bryggan - härligt. Sedan att treåringen skuttade runt så mycket på klipporna att hon höll på att fara i vattnet flera gånger gjorde väl att det där riktiga lugnet aldrig riktigt infann sig.

Close encounter #2

En tur till Kolmården står på agendan framöver, men jag börjar undra om vi inte ska öppna zoo här hos oss istället. Imorse upptäckte vi att en snok flyttat in under vår stentrappa. Den verkade gilla att krypa upp på stengrunden till huset för att sola. Trots att barnen var där och kikade och skrämde bort den flera gånger kom den tillbaka igen för att lapa sol.


Vi har inte riktigt bestämt oss för om vi ska låta vår inneboende vara kvar eller om vi ska göra det lite ogästvänligt för den så att den flyttar... Även om snokar inte är farliga så känns det inte så kul att tänka att man en morgon kliver ut å så ligger den och solar på trappan, speciellt inte med tanke på barnen som kan bli lite väl närgångna.

Close encounter

Sent igår kväll, efter att vi ätit middag och barnen somnat, stod plötsligt en älg på andra sidan vägen och åt blad från några buskar. Den var väldigt orädd och tittade på oss flera gånger. Efter ungefär en kvart lommade den iväg genom ett snår och genom fårhagen som ligger intill vårt torp. Vi är vana vid att ha harar, rådjur och älgar inpå knuten här (även om det inte händer så ofta med just älgar), men våra gäster tyckte att det var lite exotiskt.

Det enkla livet på landet

Åååh vad jag är glad just nu över att vi har vårt sommarställe. Det är verkligen underbart skönt att komma bort ifrån stan till en liten oas utan måsten. Visst, är man rastlös finns det massor att göra; vi har mer ogräs än "riktiga" växter i rabatterna, duschrummet har förutom vitt kakel aprikosa väggar som definitivt skulle göra sig bättre i t ex vitt, grusgångens skick gör att man kan misstänka att vi börjat anlägga gräsmatta, trallen på de två uteplatserna borde ses över, göras rent och eventuellt bytas ut, stugan borde målas (med Falu rödfärg som är som att måla med hallonkräm, d v s inte särskilt lättmålat...). Men varje dag skrotar vi runt, går till badplatsen, fikar i skuggan av en stor syrén och tänker att vi kan ta tag i det där en annan dag.

Istället njuter jag av fåniga saker som det enkla handfatet i zink som är uppskruvat på väggen till gäststugan för den som frekventerat utedasset, eller att klippa en kvist från kaprifolen och ett blad från funkian och sätta i en gammal glasbytta.

Tjuvnyp

Storasyster har hittills hela tiden varit väldigt glad i sin lillasyster; kramat och pussat henne och verkat väldigt stolt. Men nu de senaste dagarna har det kommit mer och mer små tjuvnyp. Hon pussar henne men "råkar" samtidig knocka hennes huvud med sitt, eller hon klappar henne på kinden men klappandet övergår till att nypas. Inte alls roligt, jag som trodde att man kunde pusta ut lite om det inte kommit sådana tendenser under de första fem månaderna. Misstänker att det kan hänga ihop med att vi nu har semester och är hemma tillsammans allihopa, hon får inte alls den stimulans hon är van att få på dagis och dessutom spenderar hon mycket mer tid tillsammans med bebisen.

Badpremiär

Det känns härligt att kunna säga att jag var först i plurret bland de vuxna i familjen. 16 grader i havet gjorde ju att det var med viss tvekan jag vadade ut (ibland förbannar jag hur långgrunt det är vid badplatsen vid vår stuga, det är lättare att bara kasta sig i när det är kallt). Det kändes givetvis extra bra eftersom jag inte badade en enda gång under hela förra sommaren på grund av att jag var så frusen när jag var gravid.

Trots att jag redan är ledig - föräldraledig - känner jag tydligt hur jag växlat om nu när hela familjen har semester.