Bloggpaus

Jag vet inte om det är den annalkande julen, alla dagisbaciller, att jag börjar förbereda mig mentalt för att börja jobba igen eller alla andra projekt jag håller på med men hur som helst mäktar jag inte riktigt med att skriva här så ofta och så engagerat som jag skulle vilja. Jag tar därför en bloggpaus på än så länge obestämd tid.

Packningsproblem!

Aaaargh! Jag sliter mitt hår här när jag försöker packa till den nära förestående resan till Island med jobbet. Under fyra dagar ska det hinnas med både konferens, fysisk friluftsaktivitet, bad, galamiddag, sightseeing och nattklubb. Hur får man plats med allt det i en stackars kabinväska? Hur rationaliserar jag?


Hm, jag tar stövletterna på den fysiska friluftsaktiviteterna. Eller är det bättre att ta vandrarkängorna på galamiddagen?

Mission accomplished

Powernap efter lunch: check!

Under tiden torkade även kamerabatteriet, som nu fungerar igen. I och för sig fortfarande lika dåligt som innan, men man kan i alla fall ta några bilder mellan laddningarna.

Sådärja

Kände mig nödgad att fixa en bildheader istället. Det är vyn ut över skärgården från stranden på vårt lantställe. Kanske lite somrig, men den får vara tills vidare! Nu väntar sängen, godnatt!

Skärpning

Usch vad dålig jag är på att slänga med lite skojfriska och/eller upplättande bilder i den här bloggen. Det måste verkligen vara trist att läsa. Jag lovar, nästa gång jag tappar något konstigt i toaletten ska jag fota innan jag plockar upp det.

Eller kanske inte.

Aj!

Var uppe på vinden för att hämta ner höstjackorna och slog i huvudet i en av bjälkarna så det sjöng i hela huset. Resultatet blev en stor bula i huvudet med ett skrubbsår på, aj!

Inspiration på smyckesfronten!

Åh, jag har återfått min inspiration och lust till att göra smycken!! I höstas, när jag var gravid, hade jag inte ork att varken göra smycken eller vara så aktiv på säljfronten. I veckan var jag för första gången och klippte stora tjejen hos mamman till en av hennes dagiskompisar. Vi började prata om smycken och när jag berättade att jag gör själv sa hon att hon gärna hänger och säljer dem i sin salong! Dagen efter tog jag med mig lite smycken dit och vi hängde upp dem tillsammans. Hon var jättepositiv och tyckte att de var väldigt fina och var i en bra prisklass, vilket gjorde mig väldigt glad. Själva grejen att börja plocka med smyckena väckte verkligen ett sug efter att börja göra igen, så idag har jag suttit ett par timmar och knåpat ihop en hel del olika grejor. Jag har inte hunnit lägga ut dem i webshopen än, men här kommer en smygtitt på några av dem!


Översta raden: örhängen
Mittersta raden: armband
Nedersta raden: halsbandsberlocker

Oups...

Idag har jag hämtat min mobil som varit på reparation. Det sedvanliga krånglet med att kopiera kontakter till och från SIM-kortet följde, varpå jag som av en händelse råkade radera alla kontakter på SIM-kortet innan jag kopierade över dem till den reparerade telefonen. Då har jag något att göra i eftermiddag! Hoppas bara att jag inte behöver ringa någon...

Klant

Idag fick vi göra en nödutryckning och åka in till mitt jobb efter att jag hämtat på dagis. Jag hade nämligen lyckats... eh... snava över sladden till min laptop och dragit ner den i golvet så att LCD-displayen gick sönder. Något pinsamt, man är mammaledig och allt. Om jag ändå med gott samvete hade kunnat skylla på någon av familjemedlemmarna som är under en meter lång, men icke, det var bara mitt eget fel.

Bangare

Jag skrev ju tidigare att jag sa ja till att springa vårruset med ett gäng mammor i kvarteret, fast jag inte ville. Något gott skulle väl ändå pollenallergin föra med sig - det är den perfekta ursäkten för att dra sig ur! Så nu har jag backat ur en jobbig situation som jag själv försatt mig i, med en läxa lärd om att inte säga ja direkt, utan börja testa att använda "kanske" eller "jag ska fundera" som är utmärkta alternativ och som ger mig tid att tänka efter.

Ge mig piller NU!

Nä nu funkar det inte längre. Efter att ha promenerat till och från dagis imorse med stora tjejen är jag helt sänkt. Det bränner och svider i näsan och känns tungt att andas, jag är jättetrött och har ont i huvudet. Efter ett snack med en sjuksköterska på Vårdguiden ringde jag min vårdcentral och fick en akuttid direkt. Tydligen har det kommit nya riktlinjer kring allergimedicin, graviditet och amning så jag får diskutera med läkaren jag träffar vad jag kan ta. Jag är lite orolig för andningssvårigheterna, har aldrig haft astma förut så jag är ju lite rädd att jag fått det nu också. Ja ja, vi får se vad hon säger. Det jobbigaste med allergi är nog faktiskt den förlamande tröttheten som man inte blir av med. Men medicinerna som man får idag är i alla fall bättre än de jag fick när jag var yngre, då blev man ju dessutom ännu tröttare av dem.

Vår - äntligen!?

Nu kommer värmen och grönskan. Alla pratar om hur härligt det är att våren äntligen är här. För mig är det här den fjärde våren på raken då jag antingen är gravid eller ammar, vilket innebär att jag inte får ta några mediciner mot min pollenallergi. Första året, när jag var gravid, gick det bra. Det var som att kroppen mobiliserade sig lite extra och hanterade allt pollen utan att jag fick några direkta känningar. Andra året var det nog ett lite lugnare pollenår och jag ammade och det funkade helt OK. Förra året, d v s tredje året, kunde jag faktiskt använda allerginässpray ett tag, tills jag blev gravid igen. I år verkar alla björkar bestämt sig för att slå ut exakt samtidigt och så fort jag går ut känns det som att jag står bredvid en maskinslip och andas in slipdamm. Jag kan inte förstå hur man kan vara ute och inte känna att det är en massa pollen i luften!?

Nästa år, då jäklar... Då blir det undergörande piller och nässpray med cortison. Då ska jag medicinera till tusen!

Hur börjar man?

Jaha, då sitter man här då. Jag har liksom inte tänkt på mig själv som en bloggare, men jag bara måste testa. Med "myror i brallan" syftar jag på hur många, inklusive mig själv, lever idag - vi ska hinna så mycket; pusslar, planerar, reser, jobbar, bloggar, ... så att vi glömmer bort att vara i nuet, att leva.

Jag är för andra gången mammaledig från mitt jobb som konsult i IT-sektorn. Förra gången jag var mammaledig blev jag rastlös och längtade tillbaka till jobbet, det sociala, att vara behövd för min kompetens. Den här gången känns det annorlunda - mysigt, rogivande, en förmån att få spendera tid med denna nya lilla person - och jag hoppas att jag ska kunna koppla av och njuta av denna tid, vara lite mer i nuet helt enkelt!

Vad denna blogg kommer att handla om, eller om den kommer att handla om något över huvud taget, är ännu ovisst. Jag tänkte att jag skulle lägga projektledarrollen, planering och kontroll åt sidan, låta saker och ting utvecklas lite som de vill och se vartåt det bär.