I samband med att vi var hemma och såg till radhuset passade vi på att ta en sväng på Gröna Lund. Stora tjejen som oftast är en riktig vilde är lite försiktig i nya situationer, men vi fick henne att prova en karusell och att köra såna där bilar som går på räls. Karusellen var halvkul men bilarna roligare, men när vi kom till barnversionen av fritt fall säger hon "den där vill jag åka!". Okej... sagt och gjort, efter lite överläggande mellan oss föräldrar och upprepning av frågan om hon verkligen är säker, den är kanske lite läskig stod till slut mor och dotter i kö. Efter att hon med en hårsmån klarat längdkravet på 100 cm sitter vi på plats i våra säten. Inte helt otippat säger hon, när vi kommit upp, "jag vill hoppa av!" (det vill säga precis samma reaktion som jag själv fick den första och enda gången jag åkte "stora" fritt fall). Att hoppa av gick ju tyvärr inte, så där satt jag bredvid en gråtande treåring som krampaktigt kramade min hand.
När hon med lätt panik tagit sig ur stolen efter att åkturen var slut var hon ändå lite stolt över att hon faktiskt vågat åka. För att få henne på andra tankar än den nyligen genomförda skräckturen fick hon kasta en boll i en vinst varje gång-tombola precis bredvid och vann en nallebjörn.
Resten av dagen höll vi oss till sockervadd, skrattkammaren och bilar som går på räls och vi kunde lämna Gröna Lund med en mycket nöjd och glad treåring.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar