Från imorse till imorgon eftermiddag är jag ensam med barnen. Jag bestämde mig för att ta med mig dem och åka och köpa lite blommor till trädgården efter att jag hämtat stora tjejen på dagis. Såhär i backspegeln kan man väl säga att det är lite typiskt mig att göra något sådant just en sån dag då man inte får någon avlastning senare på kvällen utan även måste ro iland middag, hela kvällen och nattning av två barn själv. Hur som helst gick det riktigt bra och vi hade det mysigt på vår lilla shoppingrunda. Amning och byte av bajsblöja i bilen på parkeringen ingick i konceptet, men nu gör man ju sånt på rutin när det väl behövs, så det i sig skapade inget större kaos.
Kvällen har avlöpt bra hittills och just nu sover bebisen kvällspasset och stora tjejen är på väg att somna i sin säng. Har jag tur sover lillan så pass länge att jag hinner plocka iordning blommorna jag köpt och ta en dusch själv innan hon vaknar.
Även om det funkar att vara själv med barnen så tänker jag ändå på alla ensamstående föräldrar de (få) gånger jag är ensam med dem. Att inte ha någon som kan byta av om det blir jobbigt eller att turas om med när det gäller att ta konflikter med en trotsig och viljestark treåring. Att vara tvungen att göra allt själv; packa matsäck, lämna, hämta, planera och laga middag, sitta med när det är läskigt på Bolibompa, bada, borsta tänder, byta blöjor, göra välling, läsa sagor, sjunga sånger, ... Vilket lass att dra helt själv, varje dag - det är verkligen en bragd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar