Avslappnat umgänge

Vad skönt det är när man kan umgås på ett kravlöst och avslappnat sätt, det känns så ostockholmskt på något vis och det kanske är därför det tilltalar mig - i grund och botten är jag ju en lantlolla. Vänner till oss skulle komma förbi på en fika men det slutade med att de stannade på middag; vi grillade och hjälptes åt med matlagning och barnen. Två glada treåringar som inte träffats på väldigt länge fick därför gott om tid att leka av sig och vi fick möjlighet att slappa och prata lite längre. Jag undrar egentligen vad det är som gör att allt umgänge här i huvudstaden ska vara så planerat och ospontant? Jag har bott både i småstad, mellanstor stad och nu här, och tycker att det är stor skillnad. I och för sig har jag varit i olika faser i livet i de olika städerna, men det känns som att det är det inrutade livet som vi lever idag i kombination med lite för mycket planering och kontroll gör att vi har svårt att vara spontana. När hände det till exempel sist att någon av dina vänner bara droppade förbi och plingade på, utan att ha hört av sig innan? Fram för mer spontanbesök!